Skip to content

Träningsläger Båstad

Det var torsdag den 1 juni, strålande sol och jag tog min examen. En fantastisk dag som skulle firas. Dagen efter skulle vi dock åka på intensivläger i Båstad med crawlkurser. Hur skulle det gå? Jag hade förvarnat coach Peter att jag kanske skulle vara lite trött. Fredagen var kommen och det var dags att sätta sig i bilen ner till Båstad. En gräddig jordgubbstårta var över sedan kalaset och jag fick den “briljanta” idén att frakta med mig den ner till lägret för att bjuda på.

Emelie hämtade upp mig och i bilen satt redan Rikard och Lisa. Vi börjar bli rutinerade samåkare nu, ca 14 timmar tillsammans i bil på en vecka. Stämningen var på topp i bilen och jag kände mig trots en lååång examensdag pigg. Skönt! Vi var lite sena och åkte direkt till utomhusbassängen för det första simpasset. Tårtan fick vi snällt slänga in i badvakternas kylskåp till förmån för deras egna matlådor.

Efter passet checkade vi in på det mysiga hotellet som bara låg några meter bort från bassängområdet. Resten av kvällen ägnades åt mat och två yogapass. Emelie och jag har bara testat yoga en gång innan så det skulle bli en spännande utmaning. Jag är väl medveten om att jag är stel som ett kylskåp men rörligheten visade sig inte vara det enda svåra. VARJE gång vår instruktör Jessica sa “andas in” så var jag mitt i en utandning eller så kom jag på mig själv med att jag höll andan. Det påminde lite om mina första crawllektioner, men det var kul och lärorikt.

Morgonen därpå var det frukt och kaffe klockan 06 innan det var dags för simpass nr 1 för dagen. Morgontröttheten försvann lika fort som man hoppade i det 23-gradiga vattnet. Det var bara att börja simma för att hålla värmen uppe och med tre starka tjejer i banan (Anna, Lisa och Emelie) var det med ren girl power som vi avverkade 5300m innan frukost.

Det var med något trötta men glada kroppar vi gick tillbaka för att inta hotellets frukostbuffé. Yoga och lunch stod på schemat innan det var det dags för ett efterlängtat OW-pass. Vi drog på oss våtdräkterna och gick ner till stranden. Väl där möts vi av ett 20-tal människor i matchande outfits och med ett instagramvänligt dukat bord i sanden. Tyger fladdrade, ljuslyktor dinglade och kuddar var puffade. Vi förstod att det måste vara något slags event. Ett event som var raka motsatsen till det vi skulle göra. Det var med förvånade blickar de tittade på oss när vi slängde oss ut i vattnet för att simma (läs vadade), det var extremt långgrunt.. Simningen var kall till en början men på något sätt magisk. Varje gång är det samma frihetskänsla. Inga linor att slå armbågarna i och inte någon kakelvägg att behöva vända vid. Det är en häftig känsla att simma tillsammans med andra på det sättet. Ena stunden i bredd, andra stunden bakom någons fötter. Med sikte mot samma mål och med delad glädje över naturen och sättet att ta sig fram i den.

Innan dagens sista simpass hade vi en stund över. Dom som känner mig och Emelie vet att vi är lite nördiga i yatzy och vi har under våra timmar i bil tillsammans med Rikard och Lisa hajpat våra färdigheter, haha. Så nu var det upp till bevis. En lugn paus i solen förvandlades till att ett härligt träningsgäng på sex personer gick igång mer på att få ett bra yatzyresultat än på våra time trials i bassängen. Trots mina och Emelies otaliga omgångar fick vi se oss besegrade av Rikard denna dag. Men vi är ute efter revansch, var så säker.

Träningsdagen avslutades med yoga. Efter passet fick jag reda på att jag var oerhört stel i den enda kroppsdel som jag faktiskt inte visste om att jag var det i. Det är ett alltså ett genomgående tema i min kropp, utan undantag för ländryggen. Typiskt, men inte förvånande. Det är bara att ta tag i min rörlighet helt enkelt. Tack vare Jessicas träning under helgen är jag taggad.

Kvällen avrundades med en god middag och tillslut tårtan som efter många turer inte längre var i samma skick som när den lämnade hemmet. Men å andra sidan, vem var det?

Så var det söndag och sista dagen på träningslägret. Med frukost i magarna gick vi ner till bassängen för ett sista simpass och efter det väntade ett avslutande tabata-pass innan lunch och hemgång. Tabatapasset var intensivt, svettigt och roligt. Det stämmer bra in på lägret i helhet. Intensivt men väldigt kul. Mycket träning, bra logi, god mat och trevligt sällskap. Vad mer kan man begära.  

Kram Sjöodjuren.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

#crawlkurserbloggen