Skip to content

Race report: Höga Kusten Swimrun 2016 Lag: Dam

Sitter uppkrupen i en fåtölj inbäddad i filtar med katten sovandes på fotpallen framför mig. Utanför fönstret kluckar havet och regnet står som spö i backen. På radion skrålar sjörapporten som läses upp i stavelser. Det finns bara ett ställe på jorden jag lyssnar på sjörapporten, i sommarstugan. Den lilla röda stugan på den lilla ön.

En ö av ett långt pärlband med öar på östkusten. Sitter med datorn i knät och har lovat skriva en race report från Höga kusten swimrun 2016. Jag ler när jag tänker på de minnen som helgen skapat och nu ska jag dela med mig av några väl utvalda.

Jag var väl införstådd på att det skulle bli en tuff dag, men inte att den skulle vara tuff på så många olika sätt. Det fanns en klump i magen redan innan start, hur långt skulle vi komma innan vi skulle tvingas bryta? Helt övertygad om att Julias fot som hon stuckade rejält tio dagar tidigare inte skulle hålla. Gick ut ödmjukt och hade bestämt mig för att inte pressa henne, att vara den finaste lagkompisen ever och att vara uppmärksam på om hon ens gjorde en tendens till att halta – då skulle vi bryta!

Foto: Magnus Stenman

Vi kastade oss i för andra simningen, gjorde en exemplarisk växling och fick några meter till tre andra damlag, men det dröjde inte länge förrän de kom upp på varsin sida om oss. De öste förbi, vi försökte haka på. Jag drog och gick ut för att lägga mig i deras drag, men de var helt enkelt för snabba. Det kändes som om vi var omringade av damlag. Konstigt tyckte jag då det bara var8 damlag av totalt 78 startande lag, så hur kan det komma sig att vi är fyra damlag just här!?

Banan uttalades som mycket tuff och krävande under racebreefingen och redan på andra löpningen blev vi varse. Vi korsade ett berg, slet oss upp, helt omöjligt att springa. Vi gick snabbt med båda händerna på låren. Försökte hålla tempot uppe, men kände hur pulsen rusade. Vet att jag tänkte att de flesta måste gå här och de som går, går typ lika snabbt så det fanns ingen mening med att stressa. Vi nådde toppen där blåbärsris och stenrös öppnade upp för en skön nerförslöpning tillsammans med tre damlag som var precis framför oss.

Höga Kusten Swimrun är den tuffaste swimrunbana jag kört, alla kategorier.

Foto: Leif Wikberg

Efter att ha simmat, eller rättare sagt slagit oss fram 460m i metershöga vågor kom vi upp på en kobbe helt full av måsskit. Vi skulle bara korsa kobben ca 50m, sen fortsätta kampen i havet ytterligare 520m. Jag försökte få upp lite tempo på kobben för att få upp lite värme, iskall in i märgen hakade jag tänder. Att gåner i havet igen utan att hunnit bli varm är terror. Tog ett stort kliv, slant och gled ner ca 4 m ner mot havet, skorna bet precis där klippan tog slut och jag kastade mig handlöst ut i havet. Inte en tanke på Julia som satt fast i linan bakom mig. Såg henne i ögonvrån, som skjuten ur en kanon komma hon flygandes.

Hon hade inte halkat ner som jag gjort utan stått kvar längst upp på kobben. Hon försökte minimera det katapult liknande hopp hon nu tvingats göra genom att sprattla som en sprattelgubbe. Hon landade vansinnigt nära mig och jag insåg i samma ögonblick jag såg hennes vansinnesfärd att hon vart helt oförberedd. Jag hade precis gjort något riktigt dumt, med snudd på farligt. När hon kom upp till ytan var hon svart i blicken, jag blev lite rädd och fick oerhört dåligt samvete. Simmade allt jag orkade hela vägen in mot land och bad sen om ursäkt.

– Julia; Gör aldrig sådär igen…

– Emma; Förlåt

Foto: Marcus Eriksson Nordlund

Jag kände mig stark och kände hur kroppen svarat på uppladdningen. Vi sprang genom ett idylliskt sommarstugeområde, det luktade grill, solen lyste och ut med en stenmur stod en pojke med en Trocadero. Jag trodde inte det var sant, efter en hel dag med bara gifflar och redbull hade jag kunnat döda för att få smaka på hans läsk, men frågade snällt.

Han tittade upp på mig med stora ledsna ögon i samma stund som han förstod att jag ville ha hans läsk, han förde flaskan nära bröstet och höll om den hårt. Jag kunde inte hejda mig utan tog Trocaderon från honom, tog två stora klunkar, stärkte över den till Julia som tog någon lite ödmjukare klunk och gav tillbaka Trocaderon till pojken. Han kollade på mig med förakt och tittade sedan på flaskan som om tusen spindlar just krupit ner i läsken. Äcklad.

Allt var idylliskt och jag kände hur kolsyran och sötman var precis vad jag behövde. Pojkens mamma kom ut från ett av husen och skrattade högt åt situationen. Vi tackade honom och boostade hans hjälp och hur han verkligen var vår hjälte men han kändes mest missnöjd. Vi log vårt bredaste leende och fortsatte färden.

Vi for upp från näst sista simningen och sprang rakt in i en energistation, tryckte i mig två gifflar och sköljde ner med redbull. Jag kommer aldrig mer kunna äta kombinationen gifflar och Redbull. Vi sprang ut på en grusväg vek in på en motionsslinga. Möttes av böljande sagolik skog, ett damlag låg precis bredvid oss. Ett mixlag tjoade till bakom oss och pratade om att vi nu varit ute i 6h. Vi hade 8 km kvar och slogs om andra eller tredje platsen. Bestämde mig för att sätta ner foten och göra ett försök att hänga av dom, krokade i Julia i linan. Hon var trött och hade inget mer att ge just nu. Om vi skulle öka så var det jag som skulle öka. Borrade ner blicken och ökade ansträngningen. Kände hur linan spändes och tempot gick upp. Upp till bevis, släpper dom iväg oss eller har de energi kvar att hänga på? De bet inte på min ökning och luckan ökade, vi fick ett försprång mot sista bergsklättringen. Efter den var det bara en skön nedförslöpning kvar innan vi kom fram till tävlingens sista simning som också ledde in mot mål. Vi såg dom inte mer.

Foto: Mikael Wanberg

Vi korsade mållinjen som andra damlag, tog årets första silver medalj men var mest tacksamma över att Julias fot var med på noterna. Känslorna bubblade över när vi insåg hur vår fantastiska sambos agerat markservice hela dagen och väntat i 7h på ett campingområde.

Det är kärlek det!

Må gott,

/Emma

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

#crawlkurserbloggen
Assign a menu in the Left Menu options.